När man bestämmer sig för att börja köra ser man ofta för sig hur man elegant ska glida omkring i ett stilfullt ekipage. Kanske i en nätt gigg med höga hjul, en tuff maraton vagn – eller farmors gamla trilla (om den bara kunde bli färdigrenoverad någon gång!).
I verkligheten är den första vagnen oftast en enklare rockard. En tvåhjuling, kanske med svängel, eventuellt med fjädring – inte sällan skavd, nött och full av spindelväv sedan förra ägaren tröttnade på körning och förpassade den in i närmaste lada ...

Här är några modeller av vagnar som du kan stöta på i din jakt på en egen vagn.

Rockard
En rockard är alltid tvåhjulig. Skaklarna är relativt raka, och rockarden brukar vara enkelt byggd av träribbor eller plywood, med ram av bockade metallrör. Hjulen kan variera beroende på vem som byggt rockarden – vanligast är cykelkärrehjul, sulkyhjul, mopedhjul, mountainbikehjul och ibland riktiga vagnshjul. Det finns också rockards byggda på saab-axlar, med fjädring och bilhjul.
Inte sällan är rockarden ett hembygge. En entusiastisk pojkvän, pappa eller farfar har greppat svetsen och tre järnrör för att "bygga en vagn till ponnyn". Ibland är det helt underbara hemmabyggen, som håller i åratal och gör såväl kusk som häst nöjda. Ibland är bygget rena rama skräpet och dessutom kanske till och med farligt!

Hur ska då en bra rockard se ut? Här är några punkter som jag tycker är viktiga, vare sig du köper en ny rockard eller en begagnad.
* Rockarden ska vara väl balanserad. Be ett par personer sätta sig i den och håll upp skaklarna till den höjd där de sitter på hästen. Hur mycket tyngd är det i skaklarna? Det ska bara vara några få kilo och rockarden ska kännas lätt, utan att för den skull vilja tippa bakåt (om du vill roa dig på dina vänners bekostnad - tippa den snabbt bakåt lite grann bara och hör dem skrika!!!).
* Rockarden ska inte vara för smal. Är den smal blir den lätt rank och kan tippa överända i en tvär sväng. Rockarden ska också vara rak och inte skev i skaklar eller vid sätet. Skaklarna ska vara lika långa, lika mycket böjda och rockarden ska rulla rakt.
* Hjulen är viktiga! Ju kraftigare hjul desto bättre är det - i synnerhet om du och dina passagerare är vuxna - både på längden och bredden.
* Rockarden får inte ha för låg sits. Det vill säga - även en vuxen kusk ska kunna sitta bekvämt utan att behöva ha knäna vid öronen.
* Svängel är bra att ha redan från början. Om det inte finns kan du göra en själv eller köpa en , och sätta dit. Du får inte tävla utan svängel och draglinor.
* Fjädring - ja, det borde egentligen stå först! Det finns inget så obekvämt somatt sitta i en ofjädrad rockard i full fart över en träda ... Har du att välja mellan en fjädrad och en ofjädrad rockard, ta den med fjädring!
* Hur ser skaklarna ut på rockarden du tänker köpa? Passar de ihop med din sele och selens skakelöglor? Finns det extra öglor för baklädret? Hur långa är skaklarna? Om skaklarna är justerbara - kolla så det inte är förslitningar i fästen, bultar och annat - så skaklarna plötsligt går av! Köper du en begagnad rockard, så ta den gärna till en svetskunnig person och be honom eller henne att svetsa en extra fog ovanpå den befintliga fogen vid skakeln (om det finns en sådan).
* Hur högt upp sitter du i rockarden? Kan du se över hästen? Det är väldigt obehagligt att sitta så lågt att du inte ser någonting alls framåt.
* Om du ska bygga en rockard själv - titta på hur andra gjort, testa och fråga, fråga och fråga. Bygg hellre rejält och lite tyngre, än alltför spinkigt. Det är enorma krafter som sätts igång när hästen drar, och vagnen MÅSTE hålla för det om ni inte ska råka illa ut.

Gigg
En gigg är en lätt, elegant tvåhjulig vagn för två personer. Den har stora hjul och rullar lätt, och är bra för dressyrkörning. Däremot kan den vara väldigt instabil eftersom den är så pass hög, och även om det finns välbyggda maratongiggar nu för tiden, så är det svårt att köra riktigt fort med en gigg i ett hinder.
En gigg ska alltid ha flyttbart säte, så du kan balansera den så bra som möjligt. Ofta är skaklarna en smula bågformade, och försedda ned piggar i stället för skakelöglor. Du lägger skaklarna i skakelöglorna, och piggarna ser till att skakeln stannar i öglan. Till en gigg använder du alltid en giggsele.

Maratonvagn
Har du fått tag i en bra maratonvagn är du troligen fast för den sortens fordon sedan! Det finns nämligen inget så stabilt och bekvämt som en välbyggd maratonvagn. Hästen drar på ett bra sätt, du sitter stadigt på en skön, sluttande kuskbock, det finns fotbroms så du kan bromsa i nerförsbackarna och du kan utan problem ha med dig en, två eller tre passagerare – beroende på hur vagnen är byggd och vad hästen orkar dra.
En maratonvagn är en stor investering - priset på en nybyggd vagn ligger på cirka 30 000 kronor och uppåt! - men å andra sidan är det en vagn som du kan använda i ur och skur i åratal!

Flakvagnar
För mindre ponnyer finns det flakvagnar att köpa - ofta med små, knubbiga gummihjul och ett eller två säten. En sådan vagn kan fungera jättebra om man kör där hemma med en mindre häst, som en shettis eller ett russ.
För större hästar brukar det finnas flakvagnar med bilhjul (eller andra större, rejälare hjul) att få tag i. Ofta används den här typen av vagn av de som till exempel kör turister på somrarna. Vagnarna är relativt stora och tunga, och främst avsedda för kraftiga arbetshästar som nordsvenskar och ardenner. Inte sällan bygger firman vagnen speciellt till den som ska ha den, och skräddarsyr den precis efter kundens önskemål.
Vill du tävla så används flakvagnar i princip enbart vid brukskörning. Oftast håller klubben som ordnar brukskörningen med vagn på tävlingen, men när du ska träna hemma är det förstås bra att ha en egen. Det är en stabil och mysig vagn för utflykter med hela familjen, eftersom det brukar finnas gott om sittplatser.
Flakvagnar är ovanliga på vanliga körtävlingar, mest för att de ofta är alltför stora och lågställda för att kunna användas vid maratonkörning.

Gamla vagnar
En gammal vagn är som en gammal bil! För entusiasten är den ett fantastiskt projekt., medan de flesta andra betraktar den som en skrothög - eller möjligen en antikvitet ...
Jag har själv ingen som helst erfarenhet av gamla vagnar - och med tanke på hur otroligt händig jag är *NOT*  så skulle jag aldrig komma på idén att försöka fixa i ordning en fin gammal vagn för att köra i den. Den skulle antagligen braka ihop innan vi hunnit ut från gårdsplanen!
Däremot finns det andra entusiaster som gör sådant - nämligen Vagnhistoriska sällskapet.
På deras hemsida kan alla som gillar projekt av typen "farmors trilla som stått i ladan i 50 år" få sitt lystmäte, och tillika goda råd om hur den ska rustas upp på bästa sätt. Lycka till!